Uppercut

Det är med nöd och näppe jag klarar av att skriva det här. Mina armar är helt döda efter kvällens box-pass med Sara och mina händer darrar som efter en koffeinchock utan dess like. 
Dagen har varit kaosartad. Trots att jag ställt klockan för att komma i tid till uppropet så lyckades jag försova mig. Tro dock inte att jag missade uppropet för det, men det var 20 minuter mellan mitt vaknande och att jag satt på bussen, borde vara definitionen på dålig start på dagen. 
Hursomhelst, efter en massa information om T1B (Det är nu vi börjar läsa läkarlinjen på riktigt, människokroppen for real liksom) så var det dags att börja jobba med "riktiga fall" (Wilma fem år cyklar in i en taggbuske och får ytliga sår, vad händer när dessa läks?) Därefter lunch med min basgrupp för att sedan skynda hem, hämta träningskläder, tillbaka till nästa informationsföreläsning och sedan ta det lugnt en stund i skolan och ladda med kaffe. Därefter följde vårt mördande träningspass. Jag har alltid tyckt att box är jobbigt, men efter att ha varit sjuk och haft uppehåll med träningen i två veckor kan jag lova att det är tungt. 
Väl hemma har jag varit så trött att det blev enkel matlagning följt av däckning i soffan.
Just det, jag var ju faktiskt hemma i helgen. Jag möttes av en stad med omväxlande väder samt vänner som var upptagna under dagarna när jag hade massor av tid... Jag gjorde därför mitt bästa för att få tiden att gå under två dagar och tillbringade en hel  del tid med min underbara lillasyster, eftersom folk sällan hade tid på kvällen heller... Trevligt att mysa med familjen iallafall.
Våren börjar treva sig fram även i Linköping, äntligen. När jag kom hit i lördags hade all snö smält i göteborg, även efter det senaste snöfallet, medan så gott som allt låg kvar här.. Problemet är att man alltid har föreläsningar/saker som håller en inomhus under tiden då man skulle kunna njuta av vädret. Det måste vara det sämsta med det moderna samhället, att vi inte har tid eller utrymme att utnyttja det vi faktiskt mår bra av, som sol och kroppsarbete. Vi stänger ju in oss när vi borde vara ute och röra på oss som mest?
Jag börjar dilla för mycket. Återkommer när min hjärna är mindre trött.

Kommentarer
Postat av: Pontus

Trodde verkligen du menade uppercut som i hemsidan. Tror jag blev besviken. ;)

2011-03-22 @ 18:46:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0