à la Hedvig

Trots att jag ibland kan känna att 19 kanske inte är en optimal ålder att börja plugga på universitet så växer min uppskattning för varje dag. Jag inser hur mycket jag utvecklas i allt jag gör och upplever. Jag kanske inte reste runt jorden, jag kanske inte tågluffade, tog det skitiga jobbet på fabriken eller fördrev tiden med datorspel i ett halvår efter studenten för att få tiden att gå. Kanske har jag gått miste om livserfarenhet på grund av detta, kanske har jag bara ersatt den med andra intryck. Jag fick en chans, jag tog den och kan nog inte för en sekund säga att det är något jag ångrar. 
På två månader har jag förändrats som person, jag är ledsen behöva att säga det, men det är oundvikligt och inte nödvändigtvis till det sämre. Att åka hem är helt fantastiskt, att träffa de människor man älskar mest, samtidigt som jag känner att det är något jag börjat lägga bakom mig, åtminstone på sätt och vis -trots att det gör ont att erkänna för sig själv. Hemma kommer alltid att vara min stora trygghet och dit jag alltid kommer att återvända, men jag klarar faktiskt av att klara mig själv också. Förr eller senare måste alla ta nästa kliv, frågan är bara när man gör det.

För tre månader sedan kändes en av mina "äldsta" vänner,  22 år och gammal, som någon som bar på tonvis med livserfarenhet. Idag tvivlar jag på att han står stadigare på jorden än vad jag gör. 
Och nej, jag sitter inte och mässar om att jag efter två månader hemifrån är redo att ta mig an allt vad världen kan utsätta mig för.

Men jag har åtminstone kommit en bit på väg.

Jag vet inte vart veckan tog vägen, vad jag har gjort eller vad den har givit mig. Men fredag blev det visst ändå.

Igår hade vi förvisso det roligaste momentet hittills; venprovtagning. Alltså man tar blodprovsrör på varandra i armvecket. När sjuksköterskorna gör det får de göra det först andra terminen plus att de tränar på plastarmar först. Jag trodde att detta gällde oss också, men när lektionen väl var inne var det blodigt allvar, bildligt och bokstavligt, direkt. Eftersom jag varit inställd på plastarmar fick jag en mindre chock när jag fick höra att vi faktiskt skulle sticka på varandra direkt, nervositeten infann sig en aning också men försvann på sätt och vis när man väl satt där med nålen i handen. Min största oro var inte att bli stucken, utan det faktum att man kanske skulle tillfoga någon annan smärta. Alltså var man helt galet fokuserad när det var dags, och man vågade i princip inte vara ostadig på händerna. Momentet var helt enkelt desinficera området, sätta på en åtsnörande "stas", sticka in nålen, koppla in ett vaakuumrör till nålen och fylla med blod, ta ut vakuumrör och byta till ett nytt för att sedan dra ut nålen. Att trycka in rören var nästan det svåraste, det var liksom ett trögt gummimembran man skulle pressa igenom samtidigt som nålen var inne i kärlet och helst inte skulle ruckas. Trots detta gick allt väldigt bra, vi fick testa två gånger, en i varje arm och sedan fick vi diplom på att ha genomfört lektionen. Plus att vi fick testa HB-värdet på vårt blod. Det visade sig att mitt var för lågt för att vara blodgivare, vilket jag har för avsikt att fortsätta med här uppe. Så nu blir det järn-mat för mig framöver. 
Hursomhelst var momentet sjukt roligt och ett sommarjobb på blodcentralen nästa sommar hade varit helt okej.

Dagen idag har varit något rörig. Efter att första föreläsningen blivit inställd satt vi och solade på balkongen på kårhuset med lite syndigt fredagsfika. Därefter en dubbelföreläsning om celler och vävnadskomponenter som väl till vissa delar var intressant, men jag kan ändå inte påstå att hon fångade mig alltför mycket.

Under lunchen körde vi lite filminspelning för vår tackfestfilm. Galet roligt. Efter att ha insett att rundvandringen på en av skolans byggnader inte var värd att vänta i 2,5 timme på gick jag och mina tjejer ut på stan istället, där det inhandlades både nödvändiga och onödiga saker...
Punschdrickarmöte följde därefter, men eftersom jag hade planerat att vara tillbaka i korridoren till sju så blev det ingen punsch för mig och Sara, vi var bara med på delar av årsmötet.
Tillbaka hemma var det dags att vänta in resten av folket som skulle medverka på en vit spelkväll, fredagen till ära. Efter ett par timmars mjukstart invaderades allrummet av 15 pers. Får väl säga att jag tycker att det blev lite väl mycket, men kul hade vi väl för det mesta ändå.
Nu blir det dags att sova, imorgon är det finsittning! Det blir sjukt kul att se alla uppklädda. Den här gången lär fler vara med än på balen:)

Jag har nästan lovat bort mig till springtur med Sara imorgon förmiddag. illa.. Borde sova nu.
Hoppas att alla får en fin helg

I helgen blir det dessutom finsittning, berättar mer om det senare för nu tänkte jag faktiskt sova i vettig tid för en gångs skull så att jag kan gå upp och plugga lite till imorgon bitti istället:)

Natti

Väl hemma har jag varit så trött att det blev enkel matlagning följt av däckning i soffan.

Just det, jag var ju faktiskt hemma i helgen. Jag möttes av en stad med omväxlande väder samt vänner som var upptagna under dagarna när jag hade massor av tid... Jag gjorde därför mitt bästa för att få tiden att gå under två dagar och tillbringade en hel  del tid med min underbara lillasyster, eftersom folk sällan hade tid på kvällen heller... Trevligt att mysa med familjen iallafall.

Våren börjar treva sig fram även i Linköping, äntligen. När jag kom hit i lördags hade all snö smält i göteborg, även efter det senaste snöfallet, medan så gott som allt låg kvar här.. Problemet är att man alltid har föreläsningar/saker som håller en inomhus under tiden då man skulle kunna njuta av vädret. Det måste vara det sämsta med det moderna samhället, att vi inte har tid eller utrymme att utnyttja det vi faktiskt mår bra av, som sol och kroppsarbete. Vi stänger ju in oss när vi borde vara ute och röra på oss som mest?

Jag börjar dilla för mycket. Återkommer när min hjärna är mindre trött.

Det ska trots allt bli skönt att komma hem. Jag missar lite efter-tentaaktiviteter, men det är smällar man får ta. Man får liksom lite lugn och perspektiv på saker och ting när man åker hem-hem.

Vädret har varit helt fantastiskt idag, jag gissar på att detsamma gäller Göteborg. Fick sådana enorma vårkänslor idag, tunn jacka, planer på att plocka hem mina converse och solen i ansiktet. Det enda som saknades var mina wayfarers som jag tyvärr glömde i mitt korridorrum, samt ett glas rosé någonstans längs avenyn. Får se om jag hinner med det under mina dagar hemma.

På lördag blir det tillbaka igen. Eftersom jag ska på internutbildning med kärleksakuten på söndag så blev det svårt att ta sig tillbaka så att jag hann under söndagen. Därför blir det ett eftermiddagståg på lördag. Trist att missa en kväll hemma, men går det inte så går det inte.

Därmed blir det även goldfever på lördag. En kväll med 70-tal pulserande i ådrorna. Trots att vi aldrig upplevt detta årtionde så vet jag att vi alla önskar att vi gjort det.

Klantarsel som jag är så har jag glömt både datorsladd och mobilladdare hemma. Nog för att jag har fantastisk batteritid på min dator, men jag kanske borde spara lite på krutet trots allt. Uppdaterar senare, eller när jag är tillbaka i Linkan igen. På tiden med lite bilder kanske?

Btw, typiskt mig. Har suttit och tittat på solsidan. Behöver jag säga att det är pinsamt att sitta med hörlurar på en allmän buss och småfnittra för sig själv?

I helgen var alltså min älskade besto-Emma här och vi hade en helt fantastisk helg med mycket mat, måttligt med motion och oändligt med trevliga stunder. Efter att ha plockat upp henne på busshållplatsen lagade vi middag, tittade på en skum gammal film med Johnny Depp och gick sedan och la oss. Dagen därpå var det sightseeing i Linkan som gällde, samt shopping (CSN lever farligt). På kvällen blev det utgång till flamman med Sara och hennes influgna vän, samt Louise och David (plus allt annat trevligt folk där). Det blev en lagom sen kväll avslutad framför korridorens TV efter att ha utövat våra konstnärliga skills tillsammans med Stefan på korridorens allmänna utrymmen.

Söndagen blev allmänt slapp med fika med finaste utsikten över Linköping. Helt okej ändå.

Idag har jag alltså haft första halvan av min tenta på HEL-kursen. Dagens moment gick i stort ut på att man får ett scenario (som handlade om prioriteringar i vården), varefter man ska skriva problematisera och skriva frågor kring texten individuellt, vilket sedan bedöms. Därefter gör man samma sak i grupp. Nu ska man sedan gå hem och plugga på fakta/svar på våra frågor, följt av presentation och diskussion av vad man kommit fram till, på onsdag. Jag hoppas verkligen att det går vägen, det här är inte en kurs man vill ha omtenta på. Skulle kännas tungt.
Därefter följde klädsökning inför Goldfever samt en lååååång fika med mina fantastiska tjejer Sara och Louise. Mycket att avhandla såhär års.

Mina kära korridorteknologer genomgår fört tillfället tenta-P och jag hade ett par riktigt utslagna killar här ikväll. Jag utnyttjade tillfället och ansåg mig själv också berättigad till lite post-tenta-slappande framför TV:n.. Det slutade med att jag och Alex tog oss igenom två naturprogram, en kortis av något på SVT samt större delen av Oceans 13. Bra jobb och helvärd kväll.

Imorgon ska jag faktiskt plugga. Eller ja, det måste jag helt enkelt. Annars går onsdagen aldrig väl. Måste boka tågbiljett hem också. Rackarns.

Så, godnatt med er.

Puss på er

I helgen var jag som sagt hemma vilket var sjukt skönt. Jag hann med fika med både Christoffer, Emma och Shelly. Sanslöst trevligt och väldigt skönt att få lite perspektiv på tillvaron. Göteborg existerar faktiskt fortfarande. För övrigt var känslan av att vara i Göteborg väldigt konstig. Första dagen drog jag dessutom på en väska hela tiden, och utöver det så kände jag mig i största allmänhet som turist i min egen stad. Samma sak att komma hem till huset kändes nästan lite konstigt. Grejerna jag använder mest finns inte där längre etc. Men jag hade det ändå väldigt trevligt och det hanns med ett par ordentligt trevliga familjemiddagar.

Väl tillbaka har veckan bestått i "praktik", eller snarare att vi skulle vara med en patient under ett vårdcentralsbesök samt få en patient tilldelad på akuten och följa hela förloppet från ankomst till inläggning/att de fick åka hem. Jag hade turen att ha båda på samma dag, så efter en tidig morgon på vårdcentralen i Linghem och en sen kväll på akuten så var jag färdig. Allt gick jättebra, även om väntetiden på akuten som vanligt är tragiskt lång. Men syftet med hela grejen var att vi skulle se en vårdsituation ut patientens perspektiv, och ja, efter fem timmar på akuten så vet man hur det känns för patienten, minus att man faktiskt mår dåligt till på köpet. Min patient var i vilket fall jättetrevlig och det blev trots allt en under omständigheterna bra kväll.

Jag har även hunnit med en tripp till  Stockholm innan det stressigaste veckoslutet någonsin inträdde. På torsdagen skulle det vara planering inför seminarium, basgruppsmöte följt av utvärdering av praktikdagarna, därefter frackinvigning och kravall. Frackinvigningen var riktigt mysig, med mycket gamla pateter och en fin ceremoni från medsex sida. Vi blev alla dubbade/invigda och fick med oss visdomsord om hur man ska älska. Själv ska jag tydligen älska estetiskt. Tycker att det var något finare än att älska bilateralt, faktiskt.

Efter en för sen kväll var det sedan upp och ha seminarium 8.30 igår. Det gick faktiskt väldigt bra, så ja mamma, jag sköter studierna. Därefter var det en snabbis hem för att hämta kläder, följt av cellbiologi-basgruppsmöte. Jag hatar verkligen den där cellbiologin och jag känner att de fyra veckor vi haft det där egentligen inte givit någonting. Jag kommer att få fyra högskolepoäng för att ha suttit av tid och egentligen inte lärt mig någonting. Börjar kännas onödigt att jag valde att läsa den..

På kvällen igår var det sedan sittning anordnad av Medsex samt PsyKo, dvs läkarnas och psykologernas sexmästerier. Trots att jag var trött och satte igång att hosta en del så var det en av de bättre kvällarna i Linkan hittills. Vad som var mindre bra var att vakna upp i morse med 39 graders feber. Behöver jag säga att dagen har varit lång? Måste få hit lite DVD-filmer att kunna fördriva tiden med. Imorgon tänkte jag nog fortsätta att hålla mig hemma, får se om jag orkar plugga. Har en hel del att ta itu med även denna vecka. Måste dessutom köpa fysiologibok.  Gah.

Måste sy in min frack mer. Den ser plufsig ut. I övrigt är jag mycket nöjd. Märk väl att de två vid sidorna är skräddarsydda!

Bra folk

Min anledning till att inte komma på korridormiddagen blev en aning modifierad...

Min alldeles egna sobotta är äntligen här. Den är 818 sidor tjock och väger fyra kilo. Min kalender är till för storleksjämförelse...