Kakmonster och tjejfika

Vi har äntligen börjat komma iordning ordentligt i lägenheten vilket jag firade igår med att bjuda hem alla mina favorittjejer på inflyttningsfika. Resultatet blev bl.a. de här små kompisarna och de var faktiskt en succé, söta både estetiskt och smakmässigt. :) skönt avbrott i vardagen som känns lite lagom grå och tradig just nu.. Njuter av sista teoriveckan på ett tag framöver igen nu.. 





Unbreakable

Jag har gripits av en smärre panik över att mitt studentliv i ärlighetens namn är mer eller mindre slut om ett år. Då slutar jag termin fem, har termin sex på mig att åka utomlands, för att sedan återvända till klinterminerna med tolv veckor borta på placering (förutsatt att man inte har "tur" och hamnar i Linköping) och sex veckor hemma och ingen som helst tid till att faktiskt engagera sig i något med någon form av regelbunden basis i Linköping. Tiden har gått så fruktansvärt fort, jag vet inte var den tog vägen.

Med andra ord har jag ett år på mig att göra allt det där man vill få ut av sin studenttid. Jag söker medsex, har velat ha en plats i vårt festeri ända sedan jag såg dem för första gången. Just nu är jag även på g att gå på audition för ett av spexen i helgen (och nej, jag ska inte göra båda samtidigt, men ha alla vägar öppna känns fint). Jag vet inte ens om jag håller måttet, min självkänsla kring mina "estetiska talanger" är nog den lägsta av mina självkänslor. Jag inbillar mig att jag faktiskt kan sjunga men jag har så fruktansvärt svårt att tro på det själv. Desto svårare blir det att försätta mig i situationen att utsätta mig för att få det bedömt/kritiserat av andra. Min teatersida vet jag inte om den ens existerar, samtidigt som jag sällan prövat den på riktigt.
Eftersom jag alltid gått i kör är jag van vid att vara en i mängden, även om jag då önskat få ett solo här och där. När jag väl fått det tror jag att det har gått bra, men jag är så ovan att jag nästan spyr av nervositet innan och under, för att sedan känna mig som att jag har överlevt en jordbävning efteråt.


Just nu är jag inblandad i planerandet av ett annat evenemang och jag måste hjälpa till med att ringa runt och fixa spons. Med andra ord, tigga pengar. Jag hatar det. Har fortfarande inte tagit tag i det för att jag blir nervös så fort jag ens försöker lyfta telefonen. Samtidigt som jag vet att evenemanget hänger på att vi faktiskt får ihop de där sponsorerna. Åh vad jag hatar när jobbiga saker hänger på en själv och man inte kan lägga över det på någon annan. Och ja, that's life, väx upp och blabla. Det handlar inte om det, jag tycker bara att det är, tja.
Jobbigt.

Vid det här laget i det här inlägget sitter min mamma och suckar och säger "men du måste ju tänka på studierna", vilket jag faktiskt också gör. Jag har inte latat mig innan, men som min vän S har sagt, "Man blir lite mer ödmjuk när man har genomgått en omtenta". Det är sant och man lär sig också att det går att överleva en sådan. Jag säger inte att det är något att sikta på men om tio år när vi sitter där och ser tillbaka på studentlivet så är det ju de roliga sakerna man kommer att minnas, inte omtentorna. Inte heller är det någon som kommer att bry sig om dem då, inte man själv heller.

Livet är här och nu, det vore dumt att inte ta tillvara på den tid man har och de chanser man har att göra något man minns resten av livet. Så jag antar att det bara är att kasta sig ut och pröva vingarna, det värsta som kan hända är väl att man faller ner och får klättra upp igen. 






Äpplepaj

Världens bästa äpplepaj kommer här! Receptet är till för ca 8 personer, så man kan halvera receptet om man vill ha en mindre paj.
250 g margarin/smör
6½ dl vetemjöl
2 dl socker + 1/4 tsk salt
3/4 tsk bakpulver
2-3 lager äpplen (ca 1 kilo)
3 msn socker
3/4-1 tsk kanel
Smält smöret och låt det svalna av. Blanda alla torra ingredienser i en bunke, häll i det smälta smöret och arbeta ihop degen. Tumma ut 2/3 av degen i en liten långpanna och lägg 2-3 lager skivade äpplen varvade med kanel och socker ovanpå degen. Smula över den sista tredjedelen av pajdegen. Grädda pajen mitt i ugnen i 200-225 graders ugnsvärme ca 30 minuter.

Barndomsminnen=hallongrottor

Okejokej, i helgen bakade jag något jag inte gjort på flera år, men som jag minns så otroligt tydligt från när man var liten, dvs hallongrottor. Jag vet egentligen inte varför, men det är ett sådant där minne man har, av att stå och baka med mamma, gärna en lördagsmorgon. I helgen återupplivade jag det hela och fick ett fantastiskt gott resultat!
Du behöver:

  • 4½ dl vetemjöl
  • 1 dl socker
  • 1 tsk bakpulver
  • 2 tsk vaniljsocker
  • 200 g smör eller margarin

Fyllning

  • 1 dl fast hallonsylt
Gör såhär:

Sätt ugnen på 200 grader.
Blanda samman mjöl, socker, bakpulver och vaniljsocker i en skål.
Skär matfettet i mindre bitar och tillsätt det.
Arbeta snabbt samman till en deg, gärna i matberedare (bäst, annars för hand, t.ex. hacka ihop det med en kniv och sedan med fingrarna)
Låt degen vila en stund i kylen, eller strunta i det, beroende på hur lätt du vill ha den att jobba med, lättare efter kylen.
Forma degen till valnötsstora bollar och lägg i muffinsformar på plåt.
Gör en fördjupning i varje kaka och lägg i en klick sylt.
Grädda i mitten av ugnen ca 10 minuter och låt kallna på galler.

Tycker man att det blev för många att äta upp går de jättebra att frysa in, det blir näästan bara ännu godare!

Mellis

Idag blev jag bara så fruktansvärt sugen på att baka något, men helst utan någon större mängd socker eller fett. Då sprang jag över dessa bananmuffins som jag fixade till litegrann. Kanske inte supernyttiga, men ganska goda. Även om jag är rätt säker på att de inte är lika kul imorgon...

Bananmuffins med havregryn

Du behöver

  • 75 g smör
  • 1,5 dl mjölk
  • 3 dl havregryn
  • 2 ägg
  • 0,5 dl råsocker
  • 1,5 dl vetemjöl
  • 1 tsk bakpulver
  • 1 tsk kanel
  • 1-2 bananer
Gör såhär:
Sätt ugnen på 250 grader.
Smält smöret och blanda i mjölken. Häll detta över havregrynen och rör om. Tillsätt därefter äggen ett i taget. Blanda de övriga torra ingredienserna i en skål för sig och blanda sedan ner detta i havregrynssmeten. 
Skär bananen i slantar och lägg ett par stycken i botten på varje muffinsform. Klicka sedan i smeten och tryck ner en bananslant till. 
Grädda mitt i ugnen ca 10 minuter (inte för länge, då blir de torra!)
Låt svalna på galler.

Svenskt-svenskare-svenskast?

Okej, jag säger nog ganska ofta att något är det godaste som finns. Men det här tar nog priset:


Jag och min syster sympatiserade alltså med regnet, valde att stanna inomhus och baka kanelbullar. Helt enkelt oslagbart. Här är receptet jag brukar använda. Det blir i princip alltid riktigt bra!

Kanelbullar ca 40 st

Deg:

  • 150 g smör/margarin
  • 5 dl mjölk
  • 50 g jäst för söta degar
  • 1 dl socker
  • 1/2 tsk salt
  • 2 tsk (eller mer!) nystött kardemumma
  • Ca 1,4 l vetemjöl

Fyllning:

  • 100 g rumsvarmt smör/margarin
  • 1 dl socker
  • 2 msk kanel

    Ägg
    Pärlsocker

Gör såhär:

Smält matfettet i en kastrull. Tillsätt mjölken och värm till 37 grader (fingervarmt)

Smula ner jästen i en degskål på 3-4 liter. Häll över degvätskan och rör om tills jästen löst sig. Tillsätt socker, salt och kardemumma.

Mät upp mjölet (luftigt, packa inte!) i ett litermått.

Tillsätt mjölet men spara ca 1/2 dl till utbakningen.

Arbeta degen kraftigt ca 5 min med maskin eller 10 min för hand tills degen känns smidig och släpper från bunkens kanter.

Låt degen jäsa övertäckt med bakduk i ca 30-35 min.

Ta upp degen och knåda den smidig på mjölat bakbord. Dela den i 4 delar och kavla ut varje del till en avlång platta.

Rör ihop ingredienserna till fyllningen och bred ett tunt lager på kakan. Rulla ihop och skär varje rulle i 10 delar. Lägg bullarna i formar eller på bakplåtspapper och tryck lätt i mitten på varje bulle.

Låt jäsa 40 min till.

Pensla med uppvispat ägg och strö över pärlsocker

Grädda i 250 grader i 5-8 min tills de är lagom bruna och fina,

Låt bullarna svalna på galler under bakduk

Ät bullarna halvvarma med ett glas kall mjölk!


Nostalgi och vilda chansningar

Jag har återupplivat en helt fantastisk låt!
Jag tycker personligen att Andreas Johnsons låt i årets melodifestival var rätt tråkigt. Den fastnade tyvärr inte riktigt, vilket jag tycker är synd, eftersom jag faktiskt gillar Andreas. Han är en riktigt mysig artist. Hursomhelst, jag tror att de flesta minns hans låt från melodifestivalen typ, -06 tror jag det var: "Sing for me". Jag tyckte redan då att det var en helt fantastisk låt och jag langade skepparkavajen och hela köret, bara för att jag tyckte att hela grejen var så mysig.
Så nu ca 4 år och några erfarenheter senare fick jag en snilleblixt och kom att tänka på den där mysiga låten som präglade en hel vår för min del. Sagt och gjort, spotify är min bästa kompis. Och ser man på! Jag hittar inte bara låten, utan jag hittar den i en helt underbar akustisk version och nu är jag lika såld som för fyra år sedan.
Hopplöst...
Om ni vill njuta av låten lika mycket som jag så, varsågoda:
Andreas Johnson – Sing For Me - acoustic




Har för övrigt varit fantastiskt duktig och varit på springtur idag, tro det eller ej. Vad som är ännu mer fantastiskt är väl att jag faktiskt inte fick en hjärtattack. Känns skönt att veta att konditionen inte är i riktigt så dåligt skick som jag befarade...
Dessutom har jag upptäckt att jag har för mycket grejer inom ämnet engelska som är galet tråkiga, men som bara måste göras. Har ett helt värdelöst prov på måndag baserat på helt sjuka häften kopierade ur "De som får läsa cambridge-engelska"s häften... Två häften à ~25 sidor. Vettig kopieringsfilosofi känner jag... Hade ju varit mer miljövänligt att faktiskt ge oss egna häften. Men visst. Man ska inte ifrågasätta lärare. Typ..

Har även fortsätt med min surdegsfanasi. Den här gången chansade jag och det blev lite äpple inblandat, dock för lite för att det skulle märkas, plus att jag hade för lite rågmjöl etc. Men det är ätbart och rätt gott ändå.


En lyckad överraskning

Brödet igår blev faktiskt riktigt bra. Dock har vi en konstig ugn som inte går upp till mer än 250 grader. Enligt receptet (nedan) ska man ha 275 grader, sätta in brödet och sänka direkt till 250... Det gick ju med andra ord inget vidare, och jag fick köra på 250 under längre tid och mäta temperaturen inuti hela tiden. Jag blev väldigt förvånad över att jag faktiskt lyckades, hade en del tvivel på min lilla surdeg, men det gick tydligen. Imorgon funderar jag på att starta igång något med aprikoser, russin och nötter, sådana grejer. Det är ju helt sanslöst gott. Tycker jag iallafall.

Idag har jag dessutom lagat rotmos. Hur husmanskostigt/husmorsaktigt känns inte det? Det blev faktiskt ganska gott, minns inte riktigt hur det smakade på dagis mer än att man tyckte om det...
Imorgon ska jag dessutom avrättas med min engelska bokredovisning, men jag har faktiskt förberett mig en del, så jag hoppas att det ska gå bra. Problemet är bara att jag blir så himla stakig när jag ska prata engelska i nervöst tillstånd.. Men det får helt enkelt lösa sig. Det var ju en bra bok och jag vet vad den handlade om.
-Problem solved.
I helgen är det äntligen distriktsstämma med MUF, ska bli fantastiskt roligt att träffa hela distriktet igen och få diskutera lite motioner, vad de än må handla om i år...

Recept på brödet kommer här:
(Det är nog nästan det enklaste man kan baka i surdegsväg)

Dag 1, kväll
100 g rågsurdegsgrund
300 g vatten
180 g rågmjöl

Blanda surdegsgrund med mjöl och vatten, täck med plast och låt stå över natten.

På morgonen ska degen vara bubblig och ganska lös.  

Dag 2, morgon
surdegen från gårdagen
50 g vatten (kallt om det är kyligt, varmt om det är en ruggig dag)(jag använde ljummet)
300 g rågsikt
10 g salt
1/2 tsk kummin (eller lite mer)

Blanda alltsammans i en bunke för hand i en minut eller två. Låt jäsa tills degen uppnåt dubbel storlek på ett ungefär. Min deg tog ca två timmar på sig.

Tryck ner ett bakplåtspapper i en kastrull som rymmer cirka 2 1/2 liter (eller brödform) och kleta ner degen. Strö på lite kumminfrön och lite mjöl, täck med en handduk och låt jäsa tills degen rest sig ordentligt igen, ungefär 1 timme. Sätt ugnen på 275 grader i god tid.


Och så skjuts in i ugnen! Sänk temperaturen till 250 grader. Efter 15 minuter sänker du till 200 grader och låter det stå ytterligare 15–20 minuter. Sticker man en termometer i brödet bör den visa runt 98 grader när det är klar. Om man vill kan man plocka ut brödet ur kastrullen de sista 10 minuterna och baka klart det direkt på gallret, då får det lite mer skorpa på sidorna som annars kan bli lite bleka.

 Det ser ju faktiskt nästan proffsigt ut iallafall...


Måndag

Har varit jättdålig med uppdatering några dagar nu, förvissao har jag inte så många läsare som kan klaga, men ändå. Surdegen håller just nu på att bli ett bröd, får se hur det blir bara.
Det här är vad som har hänt sedan sist:

Dag 5, morgon
Upprepa steget från dag 4, alltså häll ut allt utom cirka 50 gram, fyll på med mer mjöl och vatten och rör om.

 

Dag 5, kväll
Om surdegen efter 10–12 timmar har rest sig ordentligt, nästan till dubbel storlek, och har konsistens som liknar chokladmousse är din surdegsgrund klar.

Nu är det alltså bröd på g, och lyckas jag så visar jag senare.



Idag slutade jag riktigt tidigt och gick och tog en kopp te med några vänner. Lyckades faktiskt kombinera det med "plugg" och jag känner mig nu relativt redo inför min engelska bokpresentation på onsdag.
Nu har jag suttit hemma och pluggat teori i ca två timmar, och jag känner att väjningsplikter och riskbedömningar börjar blanda ihop sig så smått i mitt huvud...
När man pluggar tycker jag att man nästan måste ha något att dricka, vet inte varför men så är det. Eftersom jag för tillfället är i en inte-dricka-kaffe-period så utökar jag nu mitt tedrickande ännu mer. Ett nytt te har införskaffats, och det var verkligen fantastiskt gott. Jag brukar tycka att rooiboste är rätt tråkigt att dricka i längden, men det här innehåller tydligen ananas, citron och pomelo (någon form av citrusfrukt har jag för mig?) och det är verkligen jättegott! Hett tips alltså.
Nu ska jag nog återgå till mina vägmärken, återkommer angående brödstatusen senare.





Planering och självdisciplin?

Idag är jag dagen till ära helt ledig, vilket dock inte innebär att jag tänker (eller har tillåtelse) att lata mig hela dagen. Min to do-list för dagen är faktiskt relativt lång och den här gången tänker jag se till att faktiskt få allt gjort!

* Läsa klart min engelskabok √

* Plugga massor med körkortsteori

* Städa marsvinsburen√

* Mata surdegen   √

* Göra klart veckans fysikuppgifter (tro det eller ej, formelsamlingen är faktiskt hemma för en gångs skull!)  √

Just det, har ju glömt att uppdatera surdegens fortskridande. Har nu nått fram till dag 4. Mitt schema blir lite omvänt mot receptet eftersom jag råkade starta på kvällen... Det här är iallafall så långt jag har kommit. Måste säga att det sved lite i hjärtat att slänga ut större delen av innehållet i burken... Recepten kommer fortfarande från www.paindemartin.se . Tror att man måste skriva ut det, med upphovsrätt och sådana grejer. Eller?

Dag 4, morgon (kväll för min del)
100 g (1 dl) ljummet vatten
90 g (1 1/2 dl) ekologiskt rågmjöl

Blanda i vatten och det nya mjölet. Blandningen kommer nu att bli lite tjockare. 

Dag 4, kväll (morgon dag 4 för mig)
100 g (1 dl) ljummet vatten
60 g (1 dl) ekologiskt rågmjöl

Nu bör jäsprocessen ha kommit igång och surdegen bör ha vuxit en hel del. Doften är (dock) inte enbart angenäm, och surdegen behöver fortsätta utvecklas för att den ska bli stark. Häll ut allt utom cirka 50 gram (1/2 deciliter), fyll på med mer mjöl och vatten och rör om. Om surdegen inte kommit igång, låt den stå ytterligare 10–12 timmar innan du fortsätter.

Jag konstaterade att det luktade som sur honung ungefär, känns egentligen inte som något man skulle vilja ha i sitt bröd. Fast okejdå, jämför med hur jäst luktar så är ju inte det det allra mysigaste heller.. Nu är det iallafall inte långt kvar tills jag kan börja baka och jag hoppas verkligen att det här kommer funka...
Nu tror jag att jag måste ta itu med dagens punkter så att jag blir klar någon gång. Plus starta om min dator. Vet inte om det är blogg.se som hatar mig eller om min dator bara är allmänt grinig..
Måste för övrigt se till så att min kategori på sidan kommer tillbaka. Den försvann spårlöst efter att jag grejat lite med designen (som för övrigt är helt osammanhängande och relativt ful) och den här texten ska dessutom inte vara i fet stil. GAH!

 



Update 12.45

Boken är färdigläst och marsvinen har flyttat hem igen. Dock blev jag distraherad av en nödvändigt, om än oplanerad sysselsättning. Nämligen att rensa min strumplåda. Jag förstår inte hur många strumpor man plötsligt bara har en av. Det är ju knappast så att man glömmer en strumpa och bara har på sig en när man går hem? Jag vill även minnas att jag hade ett relativt stort antal svarta strumpbyxor. Någonstans runt fyra-fem iallafall. Idag fann jag ett par. Var de andra har tagit vägen har jag ingen aning om. Frågan är om de fortfarande befinner sig i huset?

Här är iallafall en efterlysning på några av de ensamma stackare jag har uppmärksammat idag..

Har någon sett någonting är alla upplysningar värdefulla. Någon saknar sin andra hälft..


Tidsfördriv

När man slutar tidigt är det ju naturligtvis en bra plan att ta med sig något plugg man ändå behöver få klart, och faktiskt ta itu med det så att det är färdigt. Det var min plan med veckans fysikläxa, men att få med sig två böcker, en miniräknare och en formelsamling blev tydligen för mycket för mitt huvud, miniräknaren och böckerna är det enda som ligger hemma nu. Med andra ord, fysik utan formelsamling är ungefär som att hm, laga mat utan recept går ju faktiskt, så kanske skriva utan penna. Åtminstone för mig som faktiskt inte orkar lagra alla energilagar som finns i bakhuvudet.
Lösningen blev ett försök till att lösa uppgifterna ändå, blandat med brödbak. Jag hade ju faktiskt jäst kvar sedan mitt lilla misstag igår, och surdegen blir inte klar på länge. Så det fick bli rågbröd/kakor som varvades med fysiken.

Rågbröd

50g jäst
1,5 tsk salt
6 dl ljummet vatten
6 dl grovt rågmjöl
6 dl vetemjöl

Smula jästen i en bunke, strö över saltet och häll på vattnet. Låt stå i 5-10 min. Rör därefter om med en trägaffel tills jästen har löst sig.
Tillsätt därefter mjölet, rågmjölet först, och blanda ihop det snabbt. (Det blir en ganska kladdig deg)
Lägg över en handduk och låt jäsa 40 min.
Blanda därefter lite till med trägaffeln, och häll ut degen på ett mycket mjölat bakbord. Fös ihop degen utan att knåda den till en "limpa" som sedan delas i fyra delar. Lägg bitarna på plåtar med bakplåtspapper (två på varje), och tryck ut degen till runda platta kakor.
Låt jäsa 15-20 min.
Grädda bröden i 225 grader i 15-20 min, och låt sedan svalna på galler.



De ser rätt grå och tråkiga ut, men de blev väldigt goda, och man blir riktigt mätt!


Surdegssoppa

Eftersom det verkar ha blivit så himla modernt med det här med surdegsbröd tänkte jag att jag äntligen skulle försöka mig på detta. Efter att ha hört skräckhistorier om pappor som ställer väckarklockor för att mata surdegen kastar jag mig nu handlöst in, och jag vet överhuvudtaget inte vart det kommer att föra mig.
Glad i hågen springer jag iväg och köper jäst, (kom igen, baka bröd=använda jäst. Svårare än så är det ju inte.) Tji fick jag när jag gick hem och faktiskt kollade receptet och inser att hela grejen med surdeg är just att man inte använder jäst... Smart.
Hursomhelst. Jag har snott recept från www.paindemartin.se . 

Dag 1, morgon
100 g (1 dl) ljummet vatten
30 g (1/2 dl) ekologiskt rågmjöl


Rör ihop vatten och mjöl i en rymlig glasburk. Lägg på ett lock (men skruva inte fast det så att det blir tätt) och ställ burken på ett varmt ställe. På sommaren kan den stå framme, men vintertid kan det vara bra att hitta något skrymsle som är lite varmare, gärna 20–25 grader. Jag brukar använda skåpet ovanför kylen, där brukar det vara lagom varmt.

Låt blandningen stå i 3 dygn. Skaka försiktigt på burken morgon och kväll.

Och se, "låt blandningen stå i 3 dygn. Skaka försiktigt på burken morgon och kväll" -Jag har själv blivit en sådan där som ställer klockan på att mata surdegen... Var ska detta sluta?

Följ mitt äventyr i surdegsdjungeln, fortsättning följer...


Dag 1. Fortsättning följer.. 

Dag ett... Ser ju lagom aptitligt ut kanske..


RSS 2.0