Framtid
Det är läskigt vad tiden bara rullar på snabbt. Det är snart december och den 9 känns verkligen som ett ödesdatum eftersom det är då man får antagningsbeskeden till universitet och högskolor. Skulle jag komma in på någon läkarlinje skulle jag nog egentligen bli ganska chockad. Det känns ju mest som något man gått och pratat om. Men att det plötsligt skulle kunna bli verklighet har jag liksom inte greppat. Och mest rädd är jag nog över att det ska gå som med filosofin, att orken att faktiskt läsa inte ska infinna sig. Samtidigt som jag gärna skulle åka utomlands, bara resa, jobba, au pair eller vad som helst, så hade det också varit ganska skönt att bara komma igång med något, så att man slipper bestämma sig för vad man ska göra annars.
Det känns som att det har blivit en norm att resa efter gymnasiet. Man ska ta den obligatoriska trippen till Australien, parta med alla tusen svenskar du lika gärna kunde festat med på hemmaplan, och lära dig surfa på någon blåsig och något mulen strand. Gör man inte det har man liksom inte tagit vara på den "fria" tid man har här och nu. Om ett par år är det för sent för att göra någonting.
Men ännu har jag 17 dagar kvar att bara leva i nuet, fram tills dess kan jag ändå inte göra något åt någonting.
Btw, imorgon blir det Harry Potter, ska bli awesome! Jag har varit ett freak redan från början, trogen medlem på www.hogwarts.nu ända fram till the bitter end. Imorgon blir det första delen av sista. Intressant.
Kommentarer
Trackback
