Over and out

Jag har nu jobbat så gott som konstant tre dagar i rad. Har snittat 16 arbetstimmar per dygn och min enda lediga tid har gått åt till att sova. Ena halvan av dagen har jag jobbat i skolan, och andra halvan, samt kvällen har jag serverat. Nu hänger mitt huvud knappt ihop och mina fötter ska vi inte tala om efter att ha varit på benen konstant mellan halv tre och ett. Trots detta har jag kvar tillräckligt med hjärnkapacitet kvar för att konstatera detta:
Jag tycker att det är ordentligt roligt att servera, vilket antagligen är anledningen till att jag tänker fortsätta,även efter att idag ha fått min lönespec. Summan av kardemumman är att det är dåligt betalt. Och att jag blir chockad när jag hör folk runtomkring mig säga "jag vill jobba som servitris resten av livet. När folk undrar om jag inte vill avancera och starta företag inom branschen när jag blir äldre brukar jag svara undvikande på frågan".
Faktumet är, jag springer benen av mig och får blåsor under fötterna på dåliga arbetstider och med ordentligt dåligt betalt, eller med andra ord, minimilön. 
Jag vet att jag inte är utbildad inom området och att jag därför knappt har rätt att klaga, samt att jag gör det frivilligt. Men vad jag egentligen vill komma fram till är att jag är så fruktansvärt glad att jag gör det här, eftersom det bara ökar min sporre till att förverkliga mina drömmar, orka kämpa och verkligen genomföra en högre utbildning. Det lönar sig i slutändan, antingen i pengar eller i intellektuell stimulans. Och om inte annat, vem gråter inte hellre i en porsche än en volkswagen?

Kommentarer
Postat av: Emma

Hedvig, jag blir lite orolig för dig... Ska du jobba så mycket länge till eller? Tycker dock det var superbra att du hoppade av filosofin. Blev riktigt glad när Emil sa det!

Saknar dig saknar dig saknar dig! Tycker vi ska hitta på något på nyår =D

Hinner du med något annat förutom att jobba? Är bara nådigt avundsjuk på att det är snö hemma!

KRAMAR!

2010-11-21 @ 01:26:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0