Fini

Så var nollningen är slut och vi benämns inte längre som nollan. Vi är numera ettan och faddrarna får festa utan att ta ansvar för oss. Sedan sist har det känts som fest konstant. I torsdags var det som sagt kravall, vilket var sjukt kul. Efter förfest med medsex samt en massa andra sexmästerier som kom och gycklade för oss gick(?) vi till det stora kårhuset i stan där det var fest med USA-tema för alla fakulteter i stan. Det var även inresta människor från andra delar av landet, bl.a. Chalmerister som visade sig känna några av mina vänner. Mycket och många intressanta möten, en lång kväll med hamburgare, mösstölder och mycket spex.
Dagen efter hade vi tackmiddag för våra faddrar vilket resulterade i att göra pizza till tolv pers för att sedan mata fadderiet med. Alla var sjukt trötta, men det var ändå himla mysigt. Min nollegrupp är så bra.
Igår var det då slutligen nollavslutning, även kallat BVC. Först var det en massa gyckel, sång och andra kul grejer. Det roligaste var troligtvis när de visade filmen på när fadderiet var hemma hos mig klockan fem på morgonen.. (De hade även besökt två andra, även detta sjukt underhållande). Därefter avslöjade fadderiet  sig, något som nästan känns tomt  och deppigt. Man har liksom vant sig vid att se dem i sina gröna frackar tassandes omkring på HU.
Kvällen avslutades med sittning och fest, mycket sång och en del fulvin. Sjukt roligt i vilket fall att få träffa alla i rollerna som sig själva. Det har trots allt varit mycket skådespel de senaste veckorna.
Efter ytterligare en sen kväll har dagen därför spenderats med en gemensam film-myseftermiddag. Sjukt trevligt. Imorgon sätter allvaret igång på riktigt igen. Ett mer ordentligt fall än sist på HEL-kursen, samt start på cellbiologi-kursen. Det kommer att bli en lång dag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0