à la Hedvig

Återigen så rullar jag hemåt, hemhem hägrar och det känns så fruktansvärt skönt att komma tillbaka. Det blir en ganska kort helg den här gången, schemalagd både idag och på måndag så blir det liksom inte så många dagar. Trots det så är det helt klart bättre än ingenting alls och jag har verkligen längtat till att komma hem, fira första advent med familjen och kanske baka lite pepparkakor med min syster. 
Det är lite lustigt det här. Jag har ärligt talat aldrig varit ett sådant där julfreak, tycker egentligen mer om Lucia än julen i sig av någon anledning. Det är alltid så mycket stress och press och kommersiellt kring jul att jag mest blir trött på alltihop. 
Men för en gångs skull är jag faktiskt sugen på jul. Eller ja, att julpynta, tjuvstarta med glögg och lussebullar (vilket jag gjorde för två veckor sedan)och att tända ljus överallt. Luciarepetitionerna och MF-kören är mina höjdpunkter på veckan, att sjunga jul- och Luciasånger kan vara bland det bästa jag vet. Kanske är det för att man ändå förknippar jul så mycket med gemenskap, kanske är det för att jag inser att det inte kommer att  bli särskilt många dagar med jul för mig, tack vare mitt tentaplugg. 
Oavsett vilket så känner jag att det är dags och att det var så värt det att lämna matlådan åt sitt öde idag och äta lunch på kårhuset där det bjöds på risgrynsgröt och skinkmacka. Oavsett om det är den 25 november eller inte.