Klinga mina klockor

Sitter nu äntligen på en buss hemåt och har knappt två timmar kvar. Känns onekligen en aning tungt men man får blicka beyond det. Det har varit en lång dag med föreläsningar från kvart över åtta till kvart i fem samt en basgrupp inklämd innan lunch. Det blir liksom lite väl mycket information att ta in på en dag, särskilt när i princip allt är saker man inte har läst tidigare. Sista föreläsningen om nervsystemens reglering av hjärta och lungor var det väl lite si och så med uppmärksamheten från de flestas sida på. Synd eftersom det antagligen hade varit bra att hänga med en del åtminstone.
Nu på bussen har jag försökt att plugga lite på den här basgruppens avsnitt, cirkulation, i Guyton på nätet. Det har gått lite sisådär. Svårt att hålla uppe koncentrationen när man redan är trött. 

Efter ett drygt halvår i Linkan och närmare 10 månader utan körsång så håller jag nu på att gå upp i limningarna. Superfaddergycklen gav mig väl lite tillfällig tillfredsställelse för mitt sångbehov, även om skönsång knappast är ett ord någonstans i närheten av dessa. Hursomhelst så ser jag mig omrking i Linköping efter vettiga körer att testa på. Det finns både en och två rena damkörer vilket jag ärligt talat inte alls är särskilt sugen på. Går det att få en blandad så är det ju faktiskt riktigt kul! Så nu står det väl och väger lite mellan MF-kören (medicinska föreningen) som förvisso verkar kul men kanske inte fullt så seriös/avancerad, samt Chorus-Lin som är en blandad studentkör.
Efter att ha spanat in dem är jag ganska så sugen på att faktiskt sökaChorus-Lin men jag får sådan sjuk prestationsångest när jag läste runt och ordet testsjungning kom upp. Jag tror egentligen att jag skulle klara av det men det tar alltid emot för mig när det kommer till den biten. Jag älskar verkligen att sjunga och jag hoppas att jag ändå inte är alltför dålig på det men trots det så blir jag aldrig helt övertygad. Jag har stött på alltför många som inte kan sjunga överhuvudtaget men inte vet om det och det är ju heller aldrig någon som talar om det för dem. Jag är därför så sjukt nervös över att bli totalsågad, tänk om man inte platsar? Jag målar nog upp skräckscenarion a´la IDOL framför mig haha.. Någon dag ska jag nog ändå ta mod till mig och skicka in den där ansökan, om det finns några platser kvar dvs. Samt om min röst kunde tänka sig att bli av med allt vad hosta, förkylning eller allmäna luftvägsinfektioner heter.. 
Någonstans känner jag iallafall att jag måste ta vägen. Efter att ha sjungit i kör så gott som oavbrutet i tolv år så känns det verkligen som att det är en del av mig som saknas nu. 

När jag nu var inne på det här med körer så började jag tänka på en sång som vi sjöng med min senaste kör. Den är gjord av Björn och Benny och kan vara bland det finaste jag vet i körsångsväg. Inspelningen är ganska dålig men jag vill verkligen inte publicera någon av soloversionerna. Dels därför att ingen av dem lyckas göra den rättvisa och dels för att den faktiskt inte gör sig som solosång. 
Klinga mina klockor

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0