à la Hedvig

Idag fick jag för första gången höra på ett blåsljud på hjärtat, på riktigt, på en riktig patient. Det kanske inte verkar som en särskilt stor grej men efter månader av inläsning, repetitioner, föreläsningar, åter läsning och några teoretiska labbar där man bara får veta att det finns och att det är ett tecken på det och det, så var det riktigt intressant att höra hur det låter på riktigt. Vi hade hjärtstatusmoment i morse där de lånar in mer eller mindre proffspatienter med kända hjärtfel som vi får egen tid med i 45 minuter och gör en hjärtstatusundersökning med titta, lyssna och känna inblandat. För ovanlighetens skull fick man faktiskt ordentlig användning för stetoskopet och dessutom kunde man faktiskt med att vara "jobbig" med patienten, lyssna och känna och verkligen ta sig tiden till det. Patienten var där "för oss" (nåja, de får väl betalt eller gratis läkarbesök eller vad det nu är) och det var liksom, lugnt. 
I början stod vi rätt tafatta jag och mina två kursare i våra vita scrubs(vad kallar man det egentligen på svenska? Har jättesvårt att sätta namn på det) som plötsligt fick oss att se så viktiga och kunniga ut. Vi var där, ensamma med patienten och skulle faktiskt komma fram till något. Efter vår trevande start så kom vi faktiskt igång och vågadegöra det vi faktiskt var där för, vi fyllde i varandras luckor och hjälptes åt att följa handledningen och ge varandra de tips vi fått. Efter våra 45 minuter kom en läkare in och gjorde ungefär samma undersökning som vi, varefter han startade ett resonemang med oss utifrån vad vi hade hört och uppmärksammat och vad vi kunde dra för slutsats utifrån detta. Vi lyckades faktiskt få fram vad felet var och våra iakttagelser visade sig stämma väldigt väl. 

Jag känner att vi är nere i en sådan preklin-svacka just nu. Vi springer förvisso en del på klinfys dessa dagar, utför arbetsprov, hjärtstatusen idag och kommande veckor kommer det även lungmoment. Det är allvarligt talat ljusglimtarna i vardagen just nu (och för övrigt i princip det enda vi har schemalagt utöver basgrupperna..) Det är trots det så mycket teori att man snart drunknar i flödet av vilket test som visar vad, var blåsljudet ska sitta för att betyda det ena och var det ska sitta för att vara det andra. Det blir ibland så mycket att det är svårt att sortera in i huvudet när man inte har något att applicera det på.