à la Hedvig

När man måste gå tillbaka i bloggen och kolla vad och när man skrev senast kanske det var ett tag sedan.  Men det var visst samma dag som jag skulle tillbringa kvällen på akuten. Om man ska börja i den änden så blev det en intressant, men inte alltför dramatisk kväll. Jag fick vara med på en relativt varierad skara patienter inom medicinområdet, den delen av akut-läkarna som min gamla handledare tillhör. Ett tarmvred, någon huvudvärk, en hel del magsmärtor i största allmänhet samt någon med ett infekterat sår vilket gjorde att jag fick stå och titta på en "operation" på hand- och plastikkirurgen klockan 12 på natten. Det kändes overkligt men ändå väldigt coolt och operationssalen var inte riktigt som jag hade tänkt mig (även om jag vet att det finns ett ganska stort antal olika över sjukhuset, beroende på vad som ska opereras och så antar jag.) Jag var kvar hela vägen till klockan två och var rätt trött dagen efter i skolan. Akutläkare är kanske inte något för mig egentligen men den bredd som krävs är väldigt häftig och även sättet man slungas mellan olika tankesätt från en minut till en annan. Oavsett vad så är det kul att få se det hela bakom kulisserna, få bilden klar för sig varför folk kan sitta på akuten i åtta timmar utan att få komma därifrån eller något annat heller för den delen. Trots det så kommer jag nog inte hamna där i slutänden, jag prioriterar nog det där med att ha familj och sådant lite för högt för att vilja tillbringa särskilt många nätter med jour-/nattpass. 

 

Slutet av förra veckan blev väldigt lugnt, helgen var lugn och skön mest med myskvällar med T, för en gångs skull en lugn helg. Klart välbehövligt med tanke på hur flängig den här helgen blir. Igår anordnade vi sektionstacksittningen för de som varit engagerade inom Medicinska föreningen, idag hade vi prova på fäktningsdag. Om några minuter ska jag och mina brudar dra oss mot "förfest" hos en bilfirma (!) innan vi sedan ska på Ladies Night. Det ska bli sjukt kul, men är pinsamt nog rätt sliten efter igår, om inte annat efter den urladdning det faktiskt blir när man planerat och stressat över någonting under några veckor och det så slutligen genomförts. Sittningen blev väldigt lyckad men det är samtidigt skönt att ha en sak mindre på listan i kalendern över saker som händer. 

 

Resten av tjejerna ska tydligen vara finklädda ikväll, dags att jag börjar byta om kanske eftersom de lär vara här om en kvart... Skulle helst gått i mjukisbyxor om jag ska vara helt ärlig. Men ja, jag antar att det här inlägget mest syftade till att tala om att jag lever fortfarande.