à la Hedvig

Det finns inte så mycket att skriva om tentan som inte blev som man hade hoppats. Som kändes så förbannat bra när man gick därifrån men som uppenbarligen blev av med sina nödvändiga tre poäng pga den där föreläsaren som har sina egna åsikter om allt och som vägrar rätta svar till att bli poäng, såvida de inte är skrivna exakt så som HAN anser att det fungerar. Snart får jag se det svart på vitt också, vad det faktiskt har dragits på. Om det verkligen känns skäligt. Även om jag vet att även om det inte skulle vara det, så har jag i princip inga som helst rättigheter i världen att få något gjort åt det. De tre poängen ger mig ett helvete igen i början av augusti. Men just nu har jag liksom accepterat faktum, försöker att förbereda mig psykiskt, ska snart börja småläsa lite för att göra det lite mindre tungt när jag väl är där. Ännu väntar jag dock lite till, jag har så fullt i huvudet av nya saker som det är. Jag befinner mig i Norge, i ett hus med några enkel- och dubbelrum där norrmännen hyser in sina polacker, förlåt, jag menar svenskar. Här är rätt sunkigt men jag har åtminstone ett eget "rum" och en relativt skön säng. Jag har så många olika måttstockar från tidigare somrar med Sjövärnskåren att mina krav på boendestandard när jag jobbar inte är särskilt höga. Det funkar okej. Igår var vi i Strömstad och handlade mat så att jag ska slippa äta falukorv och makaroner fyra måltider i rad igen. Inget ont om falukorv och makaroner, ibland kan jag riktigt längta efter det, löjligt nog men nu blev det liksom lite för mycket. Jag jobbar fem dagar den här veckan. Fem dagar upplärning, varierade dag- och kvällspass. Efter alla mina vänners skräckberättelser från arbete i hemtjänsten i Sverige med fruktansvärd stress mellan brukarna samt hemska syner när de kommit hem till folk, med bajs och blod på väggarna mm, så visste jag inte vad jag hade att vänta mig. Efter två dagars upplärning avklarade kan jag konstatera att Norge är ett land där folk inte stressar ihjäl sig, eller jobbar ihjäl sig för den delen heller. Det är lite oförskämt lugnt på jobbet och arbetsuppgifterna är inte särskilt betungande, värma mat och dela ut mediciner är huvuduppgifter, att duscha/tvätta/klä på/hjälpa någon till toaletten tillhör de mer hardcore arbetsuppgifterna. Mycket värre än så verkar det inte bli, mer än att jag fått se prov på många olika typer av levnadsstandard då vi inte bara har hand om äldre människor utan även sådana som drabbats av olika sjukdomar och därmed inte klarar allt själva, samt även personer med olika typer av missbruksproblematik. Är det något som kommer att ta knäcken på mig de här veckorna är det bilarna. Manuellväxlade Renault Kangoo-minibussbilar som är stora, bökiga och jobbiga att köra. På det att i detta land gäller högerregeln så gott som överallt, plus att jag kommer att tvingas bli en fena på att starta i backe medan jag är här. Förhoppningsvis klarar jag fem veckor utan att krocka men jag kan ju inte lova något. Dock är tiden även relativt väl tilltagen mellan brukarna så man ska väl inte riktigt behöva stressa under transportsträckorna. Jag ska nog hinna glida fram i lugn takt med min GPS, hoppas jag. Utöver det vet jag inte vad som kan vara värt att skrivas. Kanske att det inte är någon överdrift att det är dyrt i Norge. Äckligt dyrt. Jag har sett vanligt matbröd för ca 50 kronor, potatis för 25-30 kr/kg mm. Helt sanslöst. Förhoppningsvis räcker maten jag köpte igår relativt länge iaf. Det blir mycket träning av min något dammiga bilkörning de här veckorna. Igår körde jag faktiskt motorväg hela vägen till Strömstad. Det är kanske bara 7-8 mil men helt klart många milstolpar för mig som hatar att köra motorväg. Jag överlevde. Idag är jag (återigen) ensam av oss svenskar om att ha min typ av pass. Jag har kvällspass 15-22, alla andra har morgonpasset 7.30-15. Med andra ord måste jag fördriva tiden fram tills 15 helt själv. Hittills har jag hunnit igenom Maja Ivarssons sommarprat och är halvvägs igenom Jonas Gardell. Får se vad det blir sedan. Vädret här beter sig ungefär som i SVerige, rätt kyligt och med regn så något större sug att gå ut har jag inte. Är det okej att vara inomhus då? Nu ska jag fortsätta med att slösa tid, det är åtminstone något vi har gott om här.